Denna utsmyckning finns i entrén till Habiliteringen, och är därmed anpassad för både Vuxen- och Barnhabiliteringen. Den bygger på en klassisk sägen, som återberättas på väggskylten:

Berättelsen om hur kungsfågeln blev fåglarnas konung

En dag samlades fåglarna för att välja en konung. De enades om att den fågel som kunde flyga högst av alla skulle få bli kungen.

Så lyfte fåglarna från jorden och gav sig upp i skyn. Den stora örnen skruvade sig med väldiga vingslag allt högre upp i skyn, mycket högre än vad någon annan fågel förmådde. Örnen lämnade dem som små prickar under sig.

När inte heller örnen orkade flyga högre ropade den: "Nu är jag högst av alla. Nu är jag kungen!"

Men i detsamma lösgjorde sig en mycket liten fågel från örnens rygg, där den suttit dold, och den flög upp en bit ovanför örnen. Därefter ropade den lilla kungsfågeln: "Nej, det är jag som nått högst, nu är jag kungen!". Och allt sedan den dagen har kungsfågeln begåvats med en gyllene kungakrona i sin fjäderdräkt.

Att vara liten eller mindre stark än andra, men ändå kunna nå längst, är det möjligt? Ja kanske, om man använder sin list, sin vilja och de rätta metoderna.

Den här sägnen har berättats i hela Europa och bland Nordamerikas indianer. Även antikens greker har berättat den. Vad är det då som har gjort den så omtyckt?

Ja, kanske den stora visheten i berättelsen, en vishet som också gäller i verkligheten: Nästan vad som helst är möjligt att uppnå. Bara man använder de rätta vägarna, går det att nå de oanade höjderna.