Räven och grävlingen kan ibland bo i samma gryt. Olaus Magnus menade 1555 att grävlingen var flitig och grävde ut grytet, medan räven var listig och gick in och bajsade inne i grytet när det var klart. Och då luktade det så illa, att grävlinarna inte stog ut, utan de flyttade. På så sätt fick rävarna en egen bostad.

Fast riktigt så gick det nog inte till, även om grävlingarna är mycket renliga, och har sin toalett utanför grytet.

Grävlingen

Olaus Magnus framförde åsikten att en grävling fick agera skottkärra när grytet byggdes. Det lades sten och jord på dess mage, och så greppade kamraterna i dess armar och ben, och släpade iväg lasten.

Gryten är viktiga för grävlingarna, för där nere i underjorden skall de tillbringa hälften av sin levnads dagar. Gryten kan bli mycket gamla, tiotals eller t o m över hundra år. De används i generationer, och byggs ut hela tiden. Det största utgrävda boet hade178 ingångar, ett nätverk av tunnlar på 879 meter, och 50 bohålor.

Ännu under 1900-talet trodde många att grävlingen kunde bita så hårt i jägarens fot, att den inte släppte taget förrän det krasade. Därför kunde jägarna lägga in kol i stövlarna. Men sådant prat är bara skrock. Av grävlingens pälshår gjordes ofta penslar.

Tillbaka till startsidan Nya Barnhabiliteringen